
Onsdag 3 maj
Efter att jag varit på mitt tidiga affärsmöte åker jag till apoteket för att hämta ut lite medicin. Då kommer jag på att jag kan stanna till på Storgatan och se om mäklaren är på plats. Det är han så jag går in och presenterar mig.
– Hej! Det är jag som är Tina.
– Hej! Vad tyckte ni om huset?
– Vi vill ha det.
– Okej, det har ju inte kommit ut på marknaden än.
– Måste vi vänta? Vi VILL ha det.
– Nej, vi måste inte vänta, men då blir priset ett annat.
– Okej, hur mycket?
Summan mäklaren nämner är en tredjedel högre än utgångspriset.
– Okej. Det kör vi på, säger jag utan att blinka och kommer på att jag kanske måste dubbelkolla med Jerker.
– Kolla med honom och hör av dig.
Sms:
Ring mig, jag har köpt ett hus (för bara lite mer än vi tänkte).
Sen åkte jag till Stockholm för att jobba och träffa släkten.
Den svåra konsten att fatta beslut
Torsk med äggsås eller köttbullar med lingon? Att fatta beslut är inte alltid så himla lätt. Det är något definitivt med att bestämma sig. Eller? Vissa av oss bestämmer oss hur lätt som helst, på tio sekunder. Andra ältar de olika alternativen, vill samla in alla fakta och några till innan man fattar sitt beslut. Låt oss först och främst slå fast att det ena är inte är bättre än det andra. Förutom i vissa situationer, kanske. Står man i djungeln och det kommer en tiger kan det vara ödesdigert att stå kvar och fundera om det är bäst att springa till höger, vänster eller att klättra upp i ett träd. Den som illfort lägger benen på ryggen har (kanske) aningen större chans att överleva. Och står man vid operationsbordet och narkosläkaren säger att pulsen går ner alldeles väldigt måste man också kunna fatta snabba beslut.
Det finns för- och nackdelar med båda sätten. Problem kan det bli när den som gärna fattar snabba beslut ska bestämma sig tillsammans med en som först vill ha ett gediget beslutsunderlag. ”Vilken sölkorv, det är väl bara att bestämma sig”, tänker den snabbe och ”det begriper väl människan att vi måste ha ordentlig koll på de olika alternativen först”, tänker den som är lagd åt det hållet. Kombinationen blir spännande! Kan vi komma ihåg att våra olika sätt att fatta beslut hänger ihop med vilken ledarstil (motivator, relator, producer och processor), eller personlighet, vi har blir det förhoppningsvis lättare att förstå varför den ena fattar i den andres ögon helt oöverlagda beslut och varför den andre är så seg med att bestämma sig.
För övrigt finns det en studie som visar att vi människor fattar beslut i enligt med våra känslor i åtminstone 75 procent av fallen… Nyligen presenterades en ny studie (om jag bara visste var) som visar att den första studien har fel. Enligt den nya studien tar vi hänsyn till våra känslor i vartenda beslut! Sen, när känslorna sagt sitt, letar vi upp fakta som stödjer känslan.
Och skulle det nu vara så att man upptäcker att man fattat fel beslut är det för det mesta inte kört. Man kan ju alltid fatta ett nytt!