Råhyltan, eller Råhyltetorp som det lär ha kallats, var ursprungligen ett torp under Limmareds glasbruk. Det tidigaste vi vet om vilka som bodde här är från 1871 då Christina Karlsson (eller Pettersdotter) bodde här med sonen Mårten Magnusson. Han flyttade härifrån 1883 och 1905 flyttade mjölnaren Alfred Jonasson Brundin som var född i Åsarp in med sin fru Josefina Salomonsdotter som var från Ambjörnarp. Då bodde även inhyseänkan Pettersson här.

1906 tillträdde Salomon Brundin Råhyltan som arrendator. Enligt uppgifter är åkerjorden då medelgod men stenig i botten. Gården föder tre kor, ett ungdjur och en häst. Boningshuset är i gott skick med tre rum och kök. Ladugården är också i gott skick och det finns ett litet brygghus. Bil kan nöjaktigt köras till stället och det är tre kilometer till landsvägen.  Enligt den gamla skriften har ”arrendatorn själv odlat boningshuset, material till detta har han fått av bruket, täckdikat det mesta jorden med sten eller trä, stenröjt åkrarna och lagt lång stenmur vid inägogränsen”. För privilegiet att bo och verka på Råhyltan ska Salomon göra 52 mansdagsverken och arrendet föreslås ligga på 230 kronor.

1925 byggs det nuvarande huset. Dessförinnan lär det ha legat ett boningshus i närheten av jordkällaren. Samuel har byggt brygghus och magasin, grävt brunn och inrett ett rum på vinden. Då har han satt in egna innanfönster och egen kokspis (som kostade 25 kronor).

När Salomon dör bor hans dotter Alva kvar på torpet fram till sin död 2008.

Vi, Jerker och Tina, spontanköper stället i maj 2017.